Portkod och porttelefon – regler, byte, säkerhet

Portkoden är det första lagret i husets säkerhet och samtidigt det som flest människor känner till. Boende, gäster, budfirmor, hemtjänst, hantverkare och tidigare ägare kan alla ha fått koden någon gång. Därför är det värt att föreningen har en enkel plan för hur koden sköts. Den här artikeln handlar om kodlås och porttelefon i en bostadsrättsförening, och om vad du som boende kan göra.

Vem bestämmer över koden?

Det finns ingen särskild lag om portkoder. Porten och entrén är gemensamma delar av huset, och det är därför föreningen, i praktiken styrelsen, som bestämmer hur koden hanteras: hur ofta den byts, vem som får den och om det ska finnas olika koder för olika tider på dygnet. Det kan stå i föreningens ordningsregler, men ofta är det bara en praxis. Skriv gärna ner den.

När ska koden bytas?

Det finns inget fast intervall, men några tillfällen återkommer:

• Efter att många har flyttat. Stöldskyddsföreningen poängterar att man aldrig vet hur många kopior av nycklar som finns efter tidigare ägare. Samma resonemang gäller en kod som har spridits i flera år.
• Efter en renovering där många hantverkare har fått koden.
• Efter en händelse i huset, till exempel ett förrådsinbrott eller att okända har sovit i trapphuset.
• Regelbundet, till exempel en gång om året, så att det blir en rutin och inte en reaktion.

Meddela den nya koden till alla boende i god tid, och tänk på vilka utomstående som behöver den, till exempel hemtjänsten. Lägg inte ut koden i en öppen chattgrupp eller på en lapp i tvättstugan.

Kod, tagg eller nyckel?

Stöldskyddsföreningen lyfter att tagg och kod har fördelen att de är enkla att spärra eller ändra om någon inte lämnar tillbaka sin tagg, till exempel vid flytt. En kod har nackdelen att den sprids muntligt. En tagg är personlig och kan spärras en och en. Ett passersystem kan dessutom logga vilken tagg som har använts, och administratören kan spärra borttappade taggar.

Många föreningar har kombinationer: kod dagtid och tagg eller nyckel på natten, eller kod för besökare via porttelefonen och tagg för boende.

Porttelefonen

En porttelefon låter dig släppa in besökare utan att gå ner. Några saker att tänka på:

• Släpp bara in den du väntar på. Om någon ringer och säger "bud" utan att du har beställt något, gå hellre ner och titta.
• Se till att namnen i porttelefonen stämmer. Gamla namn gör det svårare för besökare och för räddningstjänsten att hitta rätt.
• Föreningen bör veta vem som är kontaktperson om porttelefonen går sönder.

Kameror vid porten

Ibland föreslås kameror vid entrén. Enligt IMY är kamerabevakning tillåten om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen, och det krävs vanligtvis starka skäl för att bevaka entré och trapphus. Förrådsrum, soprum och garage räknas som generellt mindre integritetskänsliga. Läs IMY:s vägledning innan föreningen fattar beslut.

Det viktigaste: porten ska gå igen

Ingen kod hjälper om porten står på glänt. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. Vänta tills porten har gått i lås efter dig, och håll inte upp den för någon du inte känner igen. Säg hellre vänligt att de kan ringa på porttelefonen.

Tips för föreningen:

1. Kontrollera dörrstängaren regelbundet så att porten verkligen går igen.
2. Sätt en tydlig skylt om att porten ska stängas efter dig.
3. Ta bort kilar och stoppare som används för att hålla porten öppen vid flytt, och be boende ta bort dem efteråt.

Brandskyddet

Trapphuset är husets utrymningsväg. Storstockholms brandförsvar säger därför att barnvagnar och cyklar inte ska parkeras där. Om det brinner och trapphuset är rökfyllt ska du inte gå ut i det, utan stänga dörren och stanna i lägenheten tills räddningstjänsten kommer. Vid brand ringer du 112.

Om koden har läckt

Om du vet att koden har spridits till fel person, till exempel efter ett inbrott, kontakta styrelsen. Ett pågående brott larmar du om på 112, och ett brott som redan har skett anmäler du på 114 14.