Passersystem och taggar i BRF – för- och nackdelar

I många äldre hus i Vasastan och på Norrmalm har porten länge öppnats med en vanlig nyckel eller en kod. På senare år har allt fler föreningar gått över till taggar, små brickor som man håller mot en läsare vid porten. Frågan brukar komma upp när föreningen ändå ska renovera entrén eller när det har försvunnit för många nycklar. Här är en genomgång av vad ett passersystem är, vad det ger och vad det kräver.

Vad är ett passersystem?

Ett passersystem är ett tekniskt system av elektroniska lås. De flesta använder i dag kort eller nyckelbrickor, taggar, som elektroniska nycklar. Läsaren vid dörren känner igen taggen och släpper upp låset om taggen har behörighet till just den dörren och den tiden.

I enklare företagsinstallationer och bostadsfastigheter är standarden EM 4102 den vanligaste. Det är bra att känna till namnet när föreningen jämför offerter, eftersom det påverkar vilka taggar som går att använda och hur lätt de är att ersätta.

Fördelarna

Borttappade taggar kan spärras

Den största skillnaden mot en vanlig nyckel är att en tagg kan stängas av. Administratören kan spärra en borttappad tagg, och Stöldskyddsföreningen lyfter just detta: tagg och kod är enkla att spärra om en tagg inte lämnas tillbaka, till exempel vid en flytt. Med vanliga nycklar är det enda säkra svaret på en försvunnen nyckel att byta cylinder, ibland i flera dörrar.

Olika behörigheter

Ett passersystem kan ge olika personer tillgång till olika dörrar. Hantverkare kan få en tagg som bara går till porten och källaren under en viss period, och städfirman kan få tillgång till de utrymmen den behöver. Det går också att styra tider, till exempel att tvättstugan bara öppnas under bokningsbara timmar.

Loggar

Systemet loggar användningen, så att man i efterhand kan se vilken tagg som har passerat en dörr och när. Det kan hjälpa efter en händelse i källaren eller cykelrummet.

Nackdelarna

Personuppgifter

En logg över vem som går in och ut är information om enskilda boende. Föreningen bör bestämma vem som får titta i loggen, hur länge den sparas och i vilka situationer den används, och skriva ner det. Ta gärna hjälp av leverantören eller en jurist när ni sätter upp rutinerna. Om föreningen samtidigt funderar på kameror är det bra att veta att IMY skriver att det vanligtvis krävs starka skäl för att kamerabevakning av entré och trapphus ska vara tillåten.

Ström, nät och service

Ett elektroniskt lås behöver ström och oftast ett avtal om service. Fråga leverantören hur porten fungerar vid strömavbrott, hur snabbt en trasig läsare kan bytas och vem som äger systemet och dess data om ni byter leverantör.

Porten är fortfarande en dörr

Ett passersystem hindrar inte att någon smiter in bakom en boende. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. Tekniken ersätter alltså inte vanan att se till att porten går igen efter dig.

Allt blir inte elektroniskt

Lägenhetsdörrarna har i de flesta föreningar fortfarande vanliga lås, och många källar- och vindsförråd har hänglås. Föreningen får därför ofta leva med både taggar och nycklar.

Checklista för styrelsen

1. Inventera vilka dörrar som ska ingå: port, källare, cykelrum, tvättstuga, soprum, vind.
2. Bestäm hur många taggar varje lägenhet ska få och hur extra taggar beställs.
3. Skriv rutiner för spärr vid förlust och för återlämning vid flytt.
4. Bestäm vem som får läsa loggen och hur länge den sparas.
5. Se till att brandförsvarets och räddningstjänstens tillgång till huset fungerar även med det nya systemet, och fråga leverantören hur det brukar lösas.
6. Håll trapphus och entréer fria. Brandskyddsföreningen påpekar att utrymningsvägar alltid ska hållas fria från lösa föremål och brännbart material, och det gäller även runt nya läsare och dörrautomatik.

Vad du som boende kan göra

Behandla taggen som en nyckel: häng den inte synligt med adressen på, och anmäl direkt till styrelsen eller förvaltaren om den försvinner. Ju fortare taggen spärras, desto mindre spelar förlusten någon roll.