Byt låscylindern när du flyttar in i en bostadsrätt i Vasastan

Du har fått nycklarna, flyttkartongerna står i hallen och lägenheten känns äntligen som din. Men du vet sällan hur många nycklar till dörren som finns i omlopp. Säljaren kan ha lämnat en reservnyckel hos en granne, en hantverkare kan ha lånat en under renoveringen och en tidigare andrahandshyresgäst kan ha gjort en kopia. Därför är ett cylinderbyte ofta en av de första sakerna som är värda att ordna efter tillträdet.

Varför byta?

Stöldskyddsföreningen (SSF) råder alla som flyttar in att byta lås, med motiveringen att man aldrig vet hur många kopior av nycklarna de tidigare ägarna har gjort. Det gäller lika mycket en sekelskiftesvåning vid Odenplan som en nyproducerad lägenhet. Efter ett byte passar bara de nycklar du själv har fått med den nya cylindern.

Cylindern är, med SSF:s ord, själva "koden" där nyckeln stoppas in. När den byts slutar de gamla nycklarna att fungera, medan dörren, låskistan och handtagen kan sitta kvar. Därför är cylinderbytet oftast ett mindre ingrepp än att byta hela låset.

Vad säger stadgarna?

I en bostadsrätt är ansvaret delat mellan dig och föreningen. Enligt bostadsrättslagen ska du på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, men stadgarna kan fördela ansvaret närmare. Det är alltså stadgarna i just din förening som avgör vem som ansvarar för ytterdörren, låset och nycklarna.

En juridisk rådgivningstjänst har beskrivit läget så här: säger stadgarna inget annat är det upp till bostadsrättshavaren om låset ska bytas, men styrelsens tillstånd kan behövas om det nya låset kräver ingrepp i dörren och föreningen ansvarar för dörrens utsida. Ett byte i befintligt hål rör sällan utsidan, men fråga hellre en gång för mycket.

Tre saker att kolla innan du bokar ett byte:

1. Läs stadgarna och leta efter avsnittet om vad bostadsrättshavaren ansvarar för.
2. Fråga styrelsen om lägenhetsdörren ingår i föreningens låssystem. Gör den det kan föreningen behöva beställa cylindern, och då är det inte säkert att du får byta på egen hand.
3. Fråga om det finns krav på dörrens utseende mot trapphuset.

Om låssystemet

Många föreningar har ett gemensamt system där samma nyckel går till porten, källaren, tvättstugan och den egna dörren. Byter du cylindern på egen hand kan du få en nyckel till lägenheten och en annan till de gemensamma utrymmena. Det är inget fel i sig, men det är bra att veta i förväg. I andra föreningar är lägenhetsdörren helt fristående från systemet. Styrelsen eller förvaltaren vet hur det ser ut hos er.

Försäkringen och låsets standard

SSF råder att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522, eller S3 enligt SSF 3523. Om just din hemförsäkring ställer särskilda krav på lås och larm står det i försäkringsbrevet, så läs det i samband med bytet. Är dörren gammal och svag kan SSF:s råd om en certifierad säkerhetsdörr vara värt att ta upp med föreningen, men det är ett större beslut än en ny cylinder.

Har lägenheten ett brevinkast i dörren råder SSF också att skaffa ett låsskydd.

Gamla dörrar i Vasastan

Vasastans tidiga bebyggelse präglas av nyrenässans, med putsade och symmetriska fasader, och i många trapphus sitter fortfarande äldre dörrar med fyllningar och profilerade lister. Ett cylinderbyte påverkar sällan dörrens utseende. Ska mer göras råder Stadsmuseet att utgå från byggnadens karaktär och att spara dörrar och detaljer som tas bort, så att de kan återanvändas. Prata med styrelsen innan du gör något som syns från trapphuset.

Efter bytet

• Räkna nycklarna du får och skriv ner hur många de är.
• Märk dem inte med namn eller adress. SSF avråder uttryckligen från det.
• Lämna en reservnyckel hos någon du litar på.
• Spara kvittot och eventuellt nyckelkort, så att du kan beställa fler nycklar senare.

Om du någon gång tappar en nyckel tillsammans med något som visar adressen, gör samma bedömning igen. Ett nytt byte är ofta det lugnaste.