Norrmalm: hus, gårdar och portar

Norrmalm är både Stockholms affärscentrum och en plats där människor bor. I den del som kallas city eller nedre Norrmalm bor drygt 2 000 personer enligt Wikipedia, medan det tidigare Norrmalms stadsdelsområde, som också omfattade Vasastaden och Skeppsholmen, hade över 70 000 invånare 2016. Sedan den 1 juli 2023 är det området en del av Norra innerstadens stadsdelsområde. Den här sidan handlar om hur husen ser ut och vad det betyder för portar och lås.

Från Klara till city

Före mitten av 1900-talet var nedre Norrmalm ett tätt område med bostäder som till största delen var från före 1900 och oftast omoderna. Norrmalmsregleringen, som stadsfullmäktige i princip beslutade om 1945, förändrade det. Den genomfördes under 1950-, 1960- och 1970-talen, och enligt uppgift revs omkring 700 byggnader i Klarakvarteren.

Det mest kända resultatet är Hötorgsskraporna, fem höghus på vardera 61 meter och nitton våningar, färdigställda 1960–1962 och ritade av fem olika arkitekter. De är kontorshus, inte bostäder, men de visar hur annorlunda den här delen av Norrmalm är jämfört med Vasastans stenstad.

Några år tidigare hade funktionalismen fått sitt genombrott i Sverige med Stockholmsutställningen 1930. Esseltehuset på Vasagatan, ritat av Ivar Tengbom, räknas till funktionalismens huvudverk i Stockholm. Inom funktionalismen ansågs ornament inte bara onödiga utan också falska, och det märks i de släta fasaderna.

Vad det betyder för den som bor här

De bostäder som finns på nedre Norrmalm ligger ofta i hus med blandad användning: butiker i bottenvåningen, kontor på några våningar och lägenheter högre upp. Det betyder att porten kan delas med många som inte bor i huset, och att gårdar och källare ibland nås från flera håll.

Några saker att tänka på:

• Fråga vem som har tillgång. Har kontor och butiker taggar eller nycklar till samma port och gård som de boende? Det kan vara rimligt, men det bör stå på en lista.
• Porten ska gå igen. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. I ett hus med mycket genomströmning är dörrstängaren viktigare än i ett rent bostadshus.
• Källare och gård. Enligt Stöldskyddsföreningen ska bara behöriga ha tillträde till källare och vind, och dörr och karm kan behöva förstärkas med brytskydd.

Om en port eller gårdsdörr skadas vid ett inbrott en helgkväll och inte går att låsa, behöver föreningen få den låsbar innan natten. En jourtjänst nära city, som citylassmed.se, kan då komma ut och säkra dörren, medan den mer permanenta lösningen får vänta till vardagen. Anmäl alltid inbrottet till polisen på 114 14.

Mot Sankt Eriksplan

Längre västerut gränsar Norrmalm mot Vasastadens västra delar. Atlasområdet, mellan S:t Eriksgatan, Torsgatan och Barnhusviken, har fått sitt namn efter AB Atlas verkstäder, som låg kvar till 1927. Därefter revs fabriksbebyggelsen och området bebyggdes med bostäder i tidstypisk 1920-talsklassicism, med enhetlig stadsbild och varma putsfärger. Norr om Atlasområdet ligger Sankt Eriksplan, en trekantig park som rustades upp 2004, då ett underjordiskt parkeringshus och nya tunnelbaneuppgångar byggdes.

Även här är många hus föreningsägda, med gemensamma portar och gårdar. Den som står med en uppbruten gårdsport en sen kväll i kvarteren runt parken kan hitta en närliggande jour via lassmed-sankteriksplan.se, men ring 112 först om inbrottet pågår.

Gamla portar och nya lås

Stadsmuseet klassificerar bebyggelse efter kulturhistoriskt värde. Blått är den högsta klassen, grönt betyder att miljön är särskilt värdefull och gult att den har positiv betydelse för stadsbilden. Klassificeringen är ett expertutlåtande utan eget juridiskt skydd, men den används när bygglov prövas.

För föreningen betyder det att en entréport mot gatan inte bör bytas ut utan eftertanke. Stadsmuseet säger att exteriöra förändringar, till exempel ändrat material eller kulör, kräver bygglov, och råder att utgå från byggnadens karaktär. Ett nytt lås eller en ny läsare kan ofta monteras utan att porten byts. Kontakta stadsbyggnadskontoret om ni är osäkra.